Belöningssystemet: så lockar hjärnan oss att vilja ha mer

Vad är belöningssystemet?

Belöningssystemet är inte ett enskilt organ utan ett nätverk av hjärnområden som samarbetar. Den mest kända delen är den mesolimbiska dopaminbanan. Den går från ventrala tegmentområdet, ofta förkortat VTA, i mellanhjärnan till nucleus accumbens längre fram i hjärnan. När vi äter, har sex eller får en drog ökar dopaminfrisättningen i banan påtagligt.

Uppgiften är att lära oss vad som är värt att upprepa. Ett djur som minns var det hittade mat och söker sig tillbaka har större chans att överleva. Samma system styr i dag mycket av det vi väljer att göra, ofta utan att vi märker det.

Råttan som tryckte på spaken

Upptäckten var en olyckshändelse. Doktoranden James Olds och hans handledare Peter Milner vid McGill University i Montreal ville studera hur retikulära formationen i hjärnstammen styr vakenhet. Elektroden i den första råttan hamnade fel, i septumområdet. Råttan återvände gång på gång till den del av buren där den hade fått en svag stöt.

Olds och Milner lärde sedan råttorna att trycka på en spak för att få stötar. Studien publicerades 1954 och områdena fick namnet njutningscentra. I senare försök med elektroder i hypotalamus tryckte råttorna flera tusen gånger i timmen. Upptäckten blev startskottet för forskningen om belöningssystemet.

1. 1953 och 1954James Olds och Peter Milner vid McGill University i Montreal upptäcker att råttor gärna trycker på en spak för att få små elektriska stötar i vissa delar av hjärnan. Områdena börjar kallas njutningscentra.
2. 1958Olds visar att råttor med elektroder i laterala hypotalamus kan trycka flera tusen gånger i timmen.
3. 1993Terry Robinson och Kent Berridge föreslår att belöning har två delar som styrs av olika kemi: att vilja ha och att tycka om.
4. 1997Wolfram Schultz, Peter Dayan och Read Montague visar i Science att dopaminceller hos apor reagerar på oväntade belöningar och lär sig förutse dem.
5. 2009Luke Clark och kollegor visar att nästan-vinster på en spelautomat aktiverar samma hjärnområden som riktiga vinster.

Att vilja och att tycka om är olika saker

Länge trodde forskarna att dopamin var själva njutningen. Terry Robinson och Kent Berridge föreslog 1993 en annan bild. Belöning består av två delar som styrs av olika kemi. Att vilja ha, suget, drivs av dopamin. Att tycka om, själva njutningen, förstärks av opioider, endocannabinoider och GABA i små områden som kallas hedoniska hotspots.

Skillnaden förklarar varför man kan längta intensivt efter något som man inte längre tycker är särskilt roligt. Mer om hur dopamin fungerar i hjärnans olika banor finns på sidan om dopamin.

Hjärnan belönar det oväntade

År 1997 publicerade Wolfram Schultz, Peter Dayan och Read Montague ett försök som ändrade synen på dopamin. De mätte aktiviteten i dopaminceller hos apor. När aporna oväntat fick fruktjuice ökade aktiviteten kraftigt.

Sedan fick aporna lära sig att en ton eller ett ljus betydde att juice var på väg. Då flyttades dopaminsvaret till signalen. Om signalen kom men juicen uteblev minskade aktiviteten i cellerna. Dopamin speglar därmed inte bara hur bra något är utan hur mycket bättre eller sämre det blev än väntat.

Varför spel och appar är svåra att lägga ifrån sig

Beteendeforskningen skiljer mellan belöningar som kommer efter ett bestämt antal försök och belöningar som kommer slumpvis. Ett schema med variabel kvot, där belöning kommer i genomsnitt var n:e gång men aldrig går att förutse, ger det snabbaste och mest ihärdiga beteendet. Det är också det schema som är svårast att släcka ut. Spelautomater betalar enligt just det schemat.

Spel om pengar bygger på slumpmässiga vinster, oavsett om det är enarmade banditer, skraplotter eller kortspel som blackjack på nätet. Vinsten kan komma vid nästa försök eller långt senare och det går aldrig att veta när.

De flesta som spelar har inga problem. Enligt Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie Swelogs från 2021 har omkring en halv procent av befolkningen spelproblem och ytterligare några procent har förhöjd eller viss risk. Märker du att spelandet tar över kan du stänga av dig från allt licensierat spel i Sverige via Spelpaus.se. Stödlinjen ger råd och stöd på telefon 020-81 91 00.

Dopamin, serotonin och endorfiner: lyckohormonerna

Dopamin, serotonin, oxytocin och endorfiner kallas ofta lyckohormoner. Begreppet är en förenkling. Inget av ämnena skapar lycka på egen hand och flera av dem är signalsubstanser snarare än hormoner. Belöningssystemet bygger på samspelet mellan dem och på hur hjärnan lär sig av det som händer. Läs mer om hur ämnena skiljer sig åt i vår översikt över kroppens kemi.

Vanliga frågor

Var sitter belöningssystemet i hjärnan?

Kärnan är dopaminceller i ventrala tegmentområdet i mellanhjärnan som skickar signaler till nucleus accumbens. Fler hjärnområden ingår i nätverket.

Vilket ämne styr belöningssystemet?

Dopamin är det viktigaste ämnet för lusten att vilja ha något. Själva njutningen förstärks av kroppens egna opioider och endocannabinoider.

Är dopamin, serotonin och endorfiner lyckohormoner?

De kallas ofta så men begreppet är en förenkling. Inget av ämnena skapar lycka på egen hand och flera är signalsubstanser i hjärnan snarare än hormoner.

Vem upptäckte belöningssystemet?

James Olds och Peter Milner vid McGill University i Montreal. De märkte 1953 att råttor ville ha elektrisk stimulering i vissa delar av hjärnan och publicerade upptäckten 1954.

Varför är spel så beroendeframkallande?

Vinster kommer slumpvis och oförutsägbart, vilket ger det mest ihärdiga beteendet. Nästan-vinster aktiverar också samma hjärnområden som riktiga vinster.