Kortisol: kroppens stresshormon förklarat

Vad är kortisol?

Kortisol är kroppens viktigaste glukokortikoid, ett hormon som påverkar hur kroppen använder socker, fett och protein. Det tillverkas av kolesterol i binjurebarken och sprids med blodet till nästan alla celler. Där hjälper det kroppen att få fram energi, hålla blodtrycket uppe och hålla inflammationer i schack.

Binjurarna sitter som små mössor ovanpå njurarna. Barken bildar kortisol och aldosteron, medan den inre delen, märgen, bildar adrenalin och noradrenalin. När något hotar kommer adrenalinet först och kortisolet följer efter några minuter för att hålla energin uppe längre.

Så styrs kortisolet: HPA-axeln

Kortisolproduktionen styrs från hjärnan i en kedja som kallas HPA-axeln, efter hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Hypofysen kan frisätta sitt hormon ACTH mycket snabbt när du blir stressad.

Kedjan har en inbyggd broms. När kortisolhalten i blodet stiger hämmar den hypotalamus och hypofysen, så att produktionen minskar igen. Långvarig behandling med kortison kan därför få kroppens egen produktion att gå ned. Sådan behandling ska inte avbrytas tvärt.

Kortisolets dygnsrytm

Kortisolet följer en tydlig dygnsrytm. Nivåerna är låga på natten och ökar snabbt tidigt på morgonen. Efter uppvaknandet kommer en extra topp som varar 30 till 45 minuter och som forskare kallar uppvaknandesvaret.

0006121824

Rytmen förklarar varför prov för kortisol tas på en bestämd tid och varför nattarbete och dålig sömn kan rubba systemet. Vid Cushings syndrom är dygnsrytmen ofta förändrad eller borta, vilket används när läkare utreder sjukdomen.

Kortisol och stress

Vid hot eller press frisätter kroppen stresshormoner. Musklerna får extra kraft, blodsockret stiger och matsmältningen går långsammare. Det är en ändamålsenlig reaktion som hjälper oss att prestera. Sömn och återhämtning sänker mängden kortisol igen.

Problemet uppstår när stressen aldrig släpper. Långvarig stress kan störa dygnsrytmen och hos vissa leda till höga och hos andra till låga nivåer. Sambandet mellan stress och kortisol är därför mer komplicerat än att mer stress alltid ger mer kortisol.

Normalvärden och hur kortisol mäts

Kortisol mäts oftast i blodet. Eftersom nivån växlar under dygnet har laboratorierna olika referensvärden för morgon och kväll. Värdena nedan gäller Karolinska Universitetslaboratoriet. Andra laboratorier och metoder kan ha andra gränser.

Ett morgonvärde under 100 nmol/l hos någon som inte behandlas med kortison ska väcka misstanke om att binjurebarken inte gör tillräckligt med kortisol. Ett enstaka högt värde säger däremot lite. Svår sjukdom, intensiv träning och östrogen, till exempel i p-piller, kan höja nivån. Se Karolinska Universitetslaboratoriets provinformation.

Högt kortisol: Cushings syndrom

Cushings syndrom är samlingsnamnet för symtomen vid långvarigt förhöjt kortisol. Den vanligaste orsaken är långvarig behandling med kortisonläkemedel. Sjukdom där kroppen själv bildar för mycket kortisol är ovanlig och drabbar omkring 3 personer per miljon och år, oftast mellan 25 och 50 års ålder.

Orsaken är då oftast en godartad tumör i hypofysen som bildar för mycket ACTH. Mer sällan sitter tumören i binjuren eller i ett annat organ, till exempel lungan.

Lågt kortisol: Addisons sjukdom

Vid Addisons sjukdom bildar binjurebarken för lite kortisol och ofta även för lite aldosteron. De första symtomen är trötthet och orkeslöshet som smyger sig på. Sjukdomen behandlas med hydrokortison, ofta tillsammans med fludrokortison. Den som har sjukdomen bär ett kortisonkort. En obehandlad addisonkris är livshotande.

Kortisol, kortison och hydrokortison

Orden blandas ofta ihop. Hydrokortison är namnet på kortisol när det används som läkemedel och det är samma molekyl. Kortison är en närbesläktad form som saknar effekt tills levern gör om den till kortisol. I vardagsspråk används kortison som samlingsnamn för alla läkemedel som liknar kroppens kortisol.

Kortison upptäcktes vid Mayo Clinic i USA på 1930- och 1940-talen. När läkaren Philip Hench 1949 visade att det lindrade svår ledgångsreumatism väckte det stor uppmärksamhet. Han delade Nobelpriset 1950 med Edward Kendall och Tadeus Reichstein.

Vanliga frågor

Vad gör kortisol i kroppen?

Kortisol höjer blodsockret, håller uppe blodtrycket, dämpar inflammation och hjälper kroppen att hantera stress och påfrestningar.

Hur vet man om man har högt kortisol?

Det går inte att avgöra på egen hand. Långvarigt högt kortisol ger symtom som viktuppgång kring magen, runt ansikte, tunn hud och högt blodtryck. Vården utreder med dygnsurin, salivprov och hämningstest.

Hur får man ner sitt kortisol?

Hos friska regleras kortisolet av kroppen. Sömn, återhämtning och minskad stress hjälper kroppen att återgå till normal rytm. Det finns inga drycker eller tillskott med påvisad effekt.

När på dygnet är kortisolet högst?

På morgonen, med en extra topp 30 till 45 minuter efter uppvaknandet. Lägst är det runt midnatt.

Är kortisol och kortison samma sak?

Nästan. Kortison är en inaktiv form som levern gör om till kortisol. Kortisol som läkemedel heter hydrokortison.

Vad är normalt kortisol?

På Karolinska Universitetslaboratoriet är referensintervallet för vuxna 135-540 nmol/l på morgonen och 70-330 nmol/l på kvällen. Andra laboratorier kan ha andra gränser.