AFS 2023:10: kemiska risker, kemikalieförteckning och riskbedömning

Av RedaktionenPublicerad Uppdaterad

En person granskar dokument på en arbetsplats med kemikalieförvaring

Kort svar: AFS 2023:10 är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön. Den gäller sedan 1 januari 2025 och ersatte bland annat AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Kapitel 7 till 10 gäller kemiska riskkällor. Arbetsgivaren ska förteckna dem, riskbedöma dem skriftligt och vidta åtgärder i en bestämd ordning.

Fullständigt namnRisker i arbetsmiljön
Beslutad15 september 2023
Gäller från1 januari 2025
Ändrad genomAFS 2024:3 och AFS 2025:1
Kemi iAvdelning V, kap. 7 till 10
Gränsvärden iAFS 2023:14

Vad är AFS 2023:10?

Den 1 januari 2025 gjorde Arbetsmiljöverket om hela sin regelsamling. De tidigare 67 föreskrifterna slogs ihop till 15 större. AFS 2023:10 samlar reglerna om risker i arbetsmiljön: buller, vibrationer, fall och ras, belastningsergonomi, kemiska riskkällor, smitta och strålning. Kemin finns i avdelning V, kapitel 7 till 10.

Kapitel Innehåll
7 Allmänna bestämmelser om kemiska riskkällor: förteckning, riskbedömning, åtgärder, märkning och förvaring
8 Allergiframkallande ämnen, cancerframkallande och reproduktionsstörande ämnen, förbud, tillstånd och mätningar
9 Farliga arbeten
10 Särskilda ämnen, till exempel anestesigaser, bekämpningsmedel och kvartsdamm

Vad den ersatte

När det gäller kemi ersatte AFS 2023:10 framför allt AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Samtidigt försvann flera särskilda föreskrifter, bland annat om kvartsdamm, cytostatika, syntetiska oorganiska fibrer, anestesigaser, bekämpningsmedel, gaser och blybatterier. Gränsvärdena som tidigare stod i AFS 2018:1 finns nu i AFS 2023:14, som heter gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön. Medicinska kontroller regleras i AFS 2023:15.

Kemikalieförteckningen enligt 7 kap. 6 §

Arbetsgivaren ska förteckna de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten och ange när förteckningen senast uppdaterades. Det gäller både köpta produkter och sådant som uppstår i arbetet, som svetsrök, damm och avgaser. För varje riskkälla ska förteckningen enligt föreskriften visa:

  1. Namn, samma som används vid märkningen.
  2. Farliga egenskaper.
  3. Var den förvaras, används eller bildas.
  4. Om det finns ett hygieniskt gränsvärde eller inte.
  5. Vilka andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan, till exempel för allergiframkallande eller cancerframkallande ämnen och medicinska kontroller.

Arbetsmiljöverket har publicerat ett exempel på förteckning med tolv kolumner. Den kombinerar förteckningen med riskbedömningen och har bland annat kolumner för lufthalt jämfört med gränsvärde, situationer där åtgärder behövs, beslutade åtgärder och beredskap för olyckor.

Vilken förteckning behöver vi?

Välj vilken typ av verksamhet du har.

AFS 2023:10

Alla arbetsgivare som hanterar kemiska riskkällor ska förteckna dem enligt 7 kap. 6 § AFS 2023:10. Det gäller oavsett antal anställda och omfattar även ämnen som bildas i arbetet, som svetsrök och damm.

Egenkontrollförordningen

Verksamheter som har tillstånd eller är anmälningspliktiga enligt miljöbalken ska enligt 7 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll förteckna kemiska produkter som kan innebära risker för hälsa eller miljö. Kommunens miljöförvaltning kontrollerar.

Två krav, en lista

Kraven skiljer sig något åt, men många gör en gemensam förteckning som uppfyller båda. Se till att den innehåller både arbetsmiljöns uppgifter och miljöbalkens, som årlig förbrukning.

Riskbedömning av kemikalier

Arbetsgivaren ska undersöka om det hanteras eller bildas kemiska riskkällor i verksamheten. Arbete får inte börja innan riskerna är bedömda och nödvändiga åtgärder är vidtagna. Informationen i säkerhetsdatabladet ska användas.

Bedömningen ska ta hänsyn till hur hög exponeringen är och hur länge den pågår, kombinationseffekter av flera ämnen och om ämnet tas upp genom huden. Lufthalter ska jämföras med gränsvärdena i AFS 2023:14. Om lufthalten inte kan bedömas på annat sätt ska arbetsgivaren se till att yrkeshygieniska mätningar görs. Resultatet och de valda åtgärderna ska dokumenteras skriftligt, liksom vem som ansvarar.

Åtgärder i rätt ordning

Föreskriften anger en prioritetsordning. Personlig skyddsutrustning kommer sist, när inget annat räcker.

  1. Ta bort riskkällan helt.
  2. Ersätt den med något mindre farligt.
  3. Slutna system där det går.
  4. Arbetsmetoder som ger låg exponering.
  5. Punktutsug och ventilation.
  6. Begränsa antalet som utsätts.
  7. Personlig skyddsutrustning.

Effekten av en åtgärd ska kontrolleras senast tre månader efter att den vidtagits. Där kemiska riskkällor som kan bilda farlig gas vid brand förvaras ska det finnas brandskydds- och räddningsutrustning. Det ska också finnas skriftliga instruktioner och rutiner.

Märkning och förvaring

Kapitel 7 innehåller även regler om information till arbetstagarna, märkning av behållare och rörledningar, skyltning och förvaring. Reglerna om märkning av behållare ändrades genom AFS 2025:1 från 1 augusti 2025. Föreskriften har en tabell över CLP:s faropiktogram. Enligt Arbetsmiljöverkets utbildningsmaterial ska behållare märkas med produktnamn, faropiktogram och text. Läs mer om farosymbolerna.

All dokumentation om kemiska risker som riktar sig till arbetstagarna ska vara på svenska eller ett annat språk som alla förstår. Den ska vara tydlig, lättläst och överskådlig.

Cancerframkallande ämnen, förbud och tillstånd

Kapitel 8 har särskilda regler för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMR-ämnen. Arbetsgivaren ska utreda om ämnet eller processen kan ersättas, dokumentera riskbedömningen och föra register över exponerade. Bestämmelserna ändrades genom AFS 2025:1 och de nya lydelserna gäller från 9 april 2026.

I bilaga 6 finns två grupper. Ämnen i grupp A får inte hanteras alls. Ämnen i grupp B får bara hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Gäller det små företag?

Ja. Vi har inte hittat något undantag för små företag i reglerna om förteckning och skriftlig riskbedömning i AFS 2023:10. I föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:1, finns lättnader för skriftlig policy, rutiner och uppföljning när det är färre än tio anställda. Riskbedömningar ska ändå alltid dokumenteras skriftligt.

Två förteckningar med olika syften

Förteckningen enligt AFS 2023:10 skyddar de anställda. Miljöbalkens kemikalieförteckning, som krävs för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, skyddar miljön och ska bland annat visa omfattning och användning, till exempel årlig förbrukning. Naturvårdsverket beskriver kraven som något olika, men en gemensam lista kan uppfylla båda.

Vanliga frågor

Vad är AFS 2023:10?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker i arbetsmiljön. De gäller sedan 1 januari 2025 och omfattar bland annat kemiska riskkällor.

Vad ersatte AFS 2023:10?

Bland annat AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2005:16 om buller och AFS 2012:2 om belastningsergonomi.

Vad ska en kemikalieförteckning innehålla?

Namn, farliga egenskaper, var riskkällan förvaras, används eller bildas, om det finns ett hygieniskt gränsvärde och vilka andra arbetsmiljöregler som gäller. Datum för senaste uppdatering ska framgå.

Måste riskbedömningen vara skriftlig?

Ja. Resultatet av riskbedömningen och de valda åtgärderna ska dokumenteras skriftligt.

Var finns de hygieniska gränsvärdena?

I AFS 2023:14, gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Gäller AFS 2023:10 för små företag?

Vi har inte hittat något undantag för små företag i kraven på förteckning och skriftlig riskbedömning.